Högt blodtryck farligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom

| 30 november, 2021 | 0 kommentarer

Mellan 2 och 3 miljoner människor i Sverige lever med högt blodtryck enligt en sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Ny forskning i Uppsala visar nu att förhöjda blodtrycksvärden dessutom är den allvarligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.

– Den här forskningen bekräftar allvaret med att leva med ett förhöjt blodtryck och riskerna med att inte känna till vilket blodtryck man har. Är man drabbad kan det vara livsavgörande att få hjälp med att se över sina levnadsvanor och medicinera vid behov, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna har identifierat ett orsakssamband mellan ett högt systoliskt blodtryck och de fyra hjärt-kärlsjukdomarna hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förmaksflimmer med hjälp av så kallad Mendelsk randomisering. Metoden gör det möjligt att undersöka orsakssamband i observationsstudier med hjälp av uppmätta variationer i människors gener. Studien bygger på data från den så kallade ULSAM-kohorten, som startade på 70-talet och omfattar 2 322 då femtioåriga män bosatta i Uppsala.

– Forskning har sedan länge visat att högt blodtryck spelar en viktig roll för att utveckla hjärt-kärlsjukdom generellt. Med vår studie har vi även lyckats visa att blodtrycket har en direkt påverkan på samtliga fyra studerade hjärt-kärlsjukdomar, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.

Den aktuella studien har även kunnat visa vilka av de fyra studerade sjukdomarna som är mest kopplade till olika riskfaktorer:

Sett till antalet sjukdomar som en riskfaktor kan leda till, visade sig de näst allvarligaste riskfaktorerna vara fetma mätt i BMI, rökning och diabetes som är allvarliga riskfaktorer för tre av de fyra studerade sjukdomarna. Ett högt LDL-kolesterol visade sig vara en viktig riskfaktor för en av sjukdomarna.

Sett till antalet riskfaktorer kopplat till varje sjukdom är högt blodtryck, fetma, rökning, diabetes och högt LDL-kolesterol de viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Högt blodtryck rökning och diabetes är allvarliga riskfaktorer för stroke. Högt blodtryck, fetma, rökning och diabetes är mest kopplade till hjärtsvikt. Högt blodtryck och fetma är de viktigaste riskfaktorerna för förmaksflimmer.

Riskfaktor/Sjukdom Hjärtinfarkt Stroke Hjärtsvikt Förmaksflimmer
Förhöjt blodtryck x x x x
Fetma (BMI>30) x x x
Rökning x x x
Diabetes x x x
LDL-kolesterol x

För mer information, kontakta gärna:

Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, [email protected]

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.
 

Om beräkningarna av antalet drabbade

Hjärt-Lungfondens beräkningar för antalet personer som lever med förhöjda blodtrycksnivåer i Sverige baseras på data från Folkhälsorapporten och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU samt expertutlåtanden.
 

Om studien

Studiens namn och länk: Impact of risk factors for major cardiovascular diseases: a comparison of life-time observational and Mendelian randomisation findings

Publicering: Open Heart, 13 september 2021

Resultat: Genom att kombinera longitudinella observationsstudier med genetiska data visar en studie ledd från Uppsala universitet att en specifik kardiovaskulär riskfaktors påverkan på sjukdomsutvecklingen varierar mellan olika typer av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna såg ett orsakssamband mellan ett högt systoliskt blodtryck och samtliga fyra studerade hjärt-kärlsjukdomar – hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förmaksflimmer. Slutsats: Att högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn.

Fakta högt blodtryck 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Behandling: Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.
 

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.
 

Forskningsframgångar: Läkemedel som sänker blodtrycket, från 1960-talet då betablockerare introducerades fram till idag då exempelvis så kallade ACE- och ARB-läkemedel som påverkar reninangiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) används i hög grad. De RAAS-påverkande läkemedlen introducerades under 1980- och 1990-talen och tillhör idag förstahandsvalen tillsammans med tiaziddiuretika och kalciumantagonister. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket utan väldefinierade blodtrycksmål, men senare forskning visar att detta behövs. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, ibland hos yngre under 130 mmHg, men inte under 120 mmHg.

Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten. Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Anna AderlundPress- och [email protected]

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *