Den 11 september 2022 är det val till riksdag, region och kommun. Sverige är ett av de mest liberala länderna i Europa när det gäller att ge rösträtt till personer som saknar svenskt medborgarskap, i kommunala och regionala val. Ger typ av uppehållstillstånd upphov till skillnader i valdeltagande? Finns det skillnader i flyktingars valdeltagande utifrån härkomstland, kön och om de har erhållit svenskt medborgarskap? Inför valet 2022 beskriver Delmis nya Policy brief valdeltagandet hos de tio största flyktinggrupperna i Sverige i det senaste kommunalvalet 2018.

Några övergripande slutsatser

• Flyktingar röstar i större utsträckning än personer som har kommit som anhöriginvandrare, och arbetskraftsinvandrare har lägst röstbenägenhet av de tre grupperna.
• Resultatet visar att kvinnor och de som erhållit svenskt medborgarskap har ett högre valdeltagande, jämfört med män och de som inte har svenskt medborgarskap.
• Röstbenägenheten ökar ju längre tid personer har vistats i Sverige, oavsett vilket typ av uppehållstillstånd de har.
• Slutligen kan vi se skillnader i valdeltagande med hänsyn till flyktingars härkomstland där personer födda i Somalia har det högsta valdeltagandet.

Policy briefen är skriven av Pieter Bevelander, Professor i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) på Malmö Universitet och ledamot för Delmi.

Läs hela Policy briefen Vilka är mest benägna att rösta i svenska lokala val? Lokalt valdeltagandet bland utrikesfödda i Sverige (2022:7) på Delmis hemsida.

Lyssna även på Delmi-podden avsnitt 17 om valdeltagande och representation som publiceras idag.

Delegationen för migrationsstudier är en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forsknings­resultat som underlag till framtida migrations­politiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. Delmis webbplats

Taggar: