Connect with us

Marknadsnyheter

6 av 10 villaägare försöker minska sin elförbrukning

Published

on

Den senaste tidens höga elpriser har gjort att 62 procent av de svenska villaägarna har vidtagit åtgärder för att hålla nere sin elförbrukning, detta enligt en undersökning genomförd av Norstat på uppdrag av elbolaget Bixia.

I södra Sverige har hela 68 procent av villaägarna försökt att hålla nere sin elförbrukning, vilket enligt elbolaget Bixia inte är så förvånande med tanke på att det är just där som priset på el varit allra högst. I mellersta Norrland, där priset inte varit lika högt, har endast 30 procent av villaägarna vidtagit åtgärder.

– Priset på el har varierat kraftigt mellan de fyra elområden som Sverige är indelat i. De senaste halvåret har snittpriset i södra landet (elområde 4) legat på 1,27 kr/kWh, i Stockholm (elområde 3) på 1,09 kr/kWh, medan det i norra landet (elområde 1&2) legat på 41,3 öre/kWh, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Yngre mer benägna att spara el än äldre
Av undersökningen framgår att de yngre i högre utsträckning än de äldre har gjort någonting aktivt för att minska sin förbrukning. 70 procent av de i åldersgruppen 25-40 år har försökt hålla nere sin förbrukning jämfört med 57 procent av åldersgruppen 51-99 år. I första hand har de tillfrågade i undersökningen släckt lampor och sänkt värmen. 

– Det kan naturligtvis bero på att yngre har mindre ekonomiska marginaler än äldre men också att de är mer oroliga för klimatutvecklingen, Stefan Takac, affärsenhetschef på Bixia.  

Solcellsboom
Det ovanligt höga elpriset bidrar till att solceller blir mer attraktiva och just nu märker Bixia av en solcellsboom, något som också bekräftas av undersökningen. Hela 57 procent av de tillfrågade villaägarna har funderat på att skaffa solceller och åtta procent har redan solceller på sitt tak.

– När elräkningen blir en större del av hushållets kostnader skapas också incitament att skaffa solceller, dessutom är det lättare att räkna hem investeringen. Aldrig tidigare har vi intresset varit så stort för solceller som nu, säger Stefan Takac.

Undersökningen visar också att den främsta orsaken till att man vill investera i solceller är just elpriset, 9 av 10 svarade att de vill skaffa solceller för att minska sina elkostnader. 56 procent säger också att det handlar om att minska klimatavtrycket.

Mängden förnybart styr priset
Eftersom elpriset bestäms av kostnaden för att producera den sista kilowattimmen som behövs i varje enskilt ögonblick betyder det att vårt elpris i Norden styrs av hur mycket förnybar billig kraft vi kan producera.

– Vi går mot varmare tider med fallande elanvändning både i Sverige och övriga Europa. Den stora mängd solkraft som finns i Tyskland kommer i större omfattning att kunna putta bort de dyrare kraftslagen under sommaren. Hur dyrt vårt nordiska elpris kan bli som mest beror på vad det för ögonblicket kostar att producera el i Tyskland och hur billigt det kan bli beror på mängden förnybar kraft vi kan producera och vår vattenkraft fungerar som en stark dämpande faktor. Helt säkert är att priset på el kommer att variera kraftigt även i närtid, men det kommer att ta tid innan vi ser ett normaliserat läge på bränslemarknaderna och elterminerna indikerar en hög prisbild ända fram till nästa vår, Johan Sigvardsson.   

Undersökningen är genomförd av Norstat under perioden 24-30 maj i form av en webbpanel med 1000 svarande villaägare. 

För mer information kontakta: 
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
johan.sigvardsson@bixia.se
076-847 95 33

Stefan Takac, Affärsenhetschef Bixia
stefan.takac@bixia.se
0730-97 99 43

Presskontakt Bixia
013-20 91 40

Bixia arbetar aktivt för utvecklingen av närproducerad förnybar el och är det elhandelsbolag som köper in störst andel småskaligt producerad el i Norden. Företaget omsätter cirka 2 mdr kronor och har 90 medarbetare.Tillsammans är vi den kraft som förändrar! Läs mer på www.bixia.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Aktiva unga röker mindre – men spelar mer om pengar

Published

on

By

Det är mindre vanligt att röka bland elever som är mer fysiskt aktiva på fritiden. Det visar en ny fokusrapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Det omvända sambandet gäller för spel om pengar, som är mer vanligt förekommande bland dem som är mer fysiskt aktiva.  ​​​​​​​

I en ny rapport undersöks sambanden mellan fysisk aktivitet på fritiden och användning av t ex cigaretter och alkohol samt spelande om pengar bland elever i årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2.  

– Vi har jämfört de elever som är fysiskt aktiva sju timmar i veckan eller mer, med de elever som är fysiskt aktiva mindre än sju timmar i veckan, berättar Tony Nilsson som är forskare hos CAN och en av författarna till rapporten.   

Därefter har forskarna undersökt hur vanligt det är att ha druckit alkohol, rökt cigaretter, snusat, spelat om pengar och vejpat de senaste 30 dagarna i de två grupperna av fysisk aktivitet.  

– Det var mindre vanligt bland de elever som är fysiskt aktiva minst sju timmar i veckan att ha rökt cigaretter någon gång under den senaste månaden, säger Tony Nilsson.  

För spel om pengar visade resultaten det omvända.De mer fysiskt aktiva eleverna var mer benägna att ha spelat om pengar den senaste månaden.  

– Vad det här beror på vet vi inte men man har funnit liknande resultat då man studerat elever på idrottsgymnasier, säger Johan Svensson som är forskarehos CAN och författare till rapporten. 

– Det är också värt att notera att det på det stora hela inte finns någon tydlig skillnad mellan de mer fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva eleverna i användningen av alkohol, snus och vejp, säger Johan Svensson.  

Däremot fanns kopplingar till egenskattad hälsa.  

– Generellt kan man se att de elever som är fysiskt aktiva sju timmar eller mer i veckan på sin fritid är mer nöjda med sig själva och sin hälsa, säger Tony Nilsson.   

Läs rapporten härhttps://www.can.se/publikationer/ungas-fysiska-aktivitet-pa-fritiden/

Läs om CAN:s nationella skolundersökning härCAN:s nationella skolundersökning – CAN

 

 

Presskontakt   

Johan Svensson
Forskare och utredare

072-371 43 51
johan.svensson@can.se 

 

 
 

Sara KristenssonKommunikationschef072-371 43 21sara.kristensson@can.se

CAN är ett nationellt kompetenscentrum som tar fram och sprider kunskap om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Vi följer konsumtions- och skadeutvecklingen genom undersökningar och forskning. Myndigheter och organisationer använder kunskap från CAN som underlag för beslut och insatser. Vi är en del av civilsamhället och i vår styrelse finns representanter för våra medlemsorganisationer. Där finns även olika myndigheter representerade.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – www.can.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Arbetsmarknaden fortsätter försvagas

Published

on

By

Det ekonomiska läget fortsätter att påverka antalet arbetslösa. Ungefär 19 000 personer fler var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i april jämfört med ett år tillbaka.

I slutet av april var drygt 346 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är en ökning med närmare 19 000 personer jämfört med samma period förra året. Arbetslösheten är totalt 6,6 procent.

– Arbetsmarknaden fortsätter försvagas. Jämfört med ett år tillbaka ökar arbetslösheten och antalet varsel, samtidigt som färre antal nya lediga platser anmäls till Platsbanken. Det ekonomiska läget fortsätter att påverka arbetsmarknaden, säger Lars Lindvall, Arbetsförmedlingens prognoschef.

I april varslades cirka 6 900 personer om uppsägning, vilket är den högsta månadssiffran under 2024. I år har knappt 23 600 personer varslats om uppsägning.

– Antalet varsel har under en längre period legat högre än det historiska snittet, men är inte lika högt som under finanskrisen eller pandemin. Samtidigt kan siffrorna variera mycket beroende på enskilda varsel. Generellt är varslen knutna till konjunkturkänsliga branscher, säger Lars Lindvall.

Kort om arbetsmarknaden i april 2024
Inom parentes anges motsvarande siffror för april 2023.

  • 6,6 procent var inskrivna som arbetslösa (6,3).* Sammanlagt 346 029 personer (327 473).
  • 7,2 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (6,6).* Sammanlagt 38 985 ungdomar (35 630).
  • 140 337 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer (141 311).
  • 170 595 personer var öppet arbetslösa (146 580).
  • 175 434 personer deltog i program med aktivitetsstöd (180 893).
  • 30 448 personer anmälde sig som arbetssökande (26 050).
  • 33 013 personer fick arbete (29 381).
  • 6 851 personer varslades om uppsägning (3 733).

*Andel av den registerbaserade arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i april 2024.

Statistikkartor för alla län

Mer statistik

Verksamhetsstatistiken för maj publiceras den 13 juni 2024 kl. 6:00.

Fakta om statistiken     

Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Metoden för att beräkna arbetskraftens storlek, och därmed även den relativa arbetslöshetsnivån ändrades under 2024. Läs mer om ändringen här.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU).

Mer information om Arbetsförmedlingens statistik

Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning

Presstjänsten: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se

 

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Vi hjälper arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra.
Pressjour: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se
arbetsformedlingen.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

25 500 drabbas av stroke varje år – AKUT-testet kan rädda liv

Published

on

By

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsättning i Sverige. Ungefär 25 500 personer drabbas varje år, enligt Socialstyrelsen. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas. Därför uppmanar Hjärt-Lungfonden till att fler lär sig att känna igen en stroke genom AKUT-testet.

– När en stroke inträffar krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Tyvärr kommer endast var tredje drabbad till sjukhus inom tre timmar. Om hela Sveriges befolkning lär sig symtomen på stroke så kan vi rädda fler liv och öka chanserna till fler friska år för dem som insjuknar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

När någon drabbas av en stroke krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Att snabbt kunna känna igen symtomen på stroke med hjälp av AKUT-testet och ringa 112 kan vara skillnaden på liv och död. Se faktaruta om AKUT-testet nedan. 

Hjärt-Lungfonden genomförde i april förra året en sifoundersökning som visar att endast var fjärde svensk, 26 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet.

– Om allmänhetens kunskaper om symtomen för stroke skulle öka så skulle med största sannolikhet även livskvaliteten för de drabbade öka, säger John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Med närmare en miljon vårddagar per år är stroke den enskilda sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus. En av tre drabbade har kunnat återgå till det liv och aktiviteter de hade före insjuknandet i stroke. Vid en tre- och fem-årsuppföljning har två tredjedelar av de drabbade fortfarande inte fullt ut kunnat återgå till det liv de hade före insjuknandet.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd
AKUT-testet

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!
• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:

A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt upp. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje sekund räknas för att rädda liv.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Håll koll på ditt blodtryck – Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
• 
Ät hjärtvänlig mat – Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.
• 
Skär ner på saltet – Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.
• 
Sluta röka – Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.
• 
Fysisk aktivitet – Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Högt blodtryck
• Ett alltför stort saltintag
• Rökning
• Förmaksflimmer
• Diabetes
• Låg fysisk aktivitet
• Höga blodfetter
• Tidigare genomgången stroke eller TIA
• Hög ålder
• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
• Hög alkoholkonsumtion
• Nedstämdhet och psykosocial stress

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 25 500 personer varav 5 900 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.