Connect with us

Marknadsnyheter

Högt blodtryck farligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom

Published

on

Mellan 2 och 3 miljoner människor i Sverige lever med högt blodtryck enligt en sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Ny forskning i Uppsala visar nu att förhöjda blodtrycksvärden dessutom är den allvarligaste riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.

– Den här forskningen bekräftar allvaret med att leva med ett förhöjt blodtryck och riskerna med att inte känna till vilket blodtryck man har. Är man drabbad kan det vara livsavgörande att få hjälp med att se över sina levnadsvanor och medicinera vid behov, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna har identifierat ett orsakssamband mellan ett högt systoliskt blodtryck och de fyra hjärt-kärlsjukdomarna hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förmaksflimmer med hjälp av så kallad Mendelsk randomisering. Metoden gör det möjligt att undersöka orsakssamband i observationsstudier med hjälp av uppmätta variationer i människors gener. Studien bygger på data från den så kallade ULSAM-kohorten, som startade på 70-talet och omfattar 2 322 då femtioåriga män bosatta i Uppsala.

– Forskning har sedan länge visat att högt blodtryck spelar en viktig roll för att utveckla hjärt-kärlsjukdom generellt. Med vår studie har vi även lyckats visa att blodtrycket har en direkt påverkan på samtliga fyra studerade hjärt-kärlsjukdomar, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.

Den aktuella studien har även kunnat visa vilka av de fyra studerade sjukdomarna som är mest kopplade till olika riskfaktorer:

Sett till antalet sjukdomar som en riskfaktor kan leda till, visade sig de näst allvarligaste riskfaktorerna vara fetma mätt i BMI, rökning och diabetes som är allvarliga riskfaktorer för tre av de fyra studerade sjukdomarna. Ett högt LDL-kolesterol visade sig vara en viktig riskfaktor för en av sjukdomarna.

Sett till antalet riskfaktorer kopplat till varje sjukdom är högt blodtryck, fetma, rökning, diabetes och högt LDL-kolesterol de viktigaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Högt blodtryck rökning och diabetes är allvarliga riskfaktorer för stroke. Högt blodtryck, fetma, rökning och diabetes är mest kopplade till hjärtsvikt. Högt blodtryck och fetma är de viktigaste riskfaktorerna för förmaksflimmer.

Riskfaktor/Sjukdom Hjärtinfarkt Stroke Hjärtsvikt Förmaksflimmer
Förhöjt blodtryck x x x x
Fetma (BMI>30) x x x
Rökning x x x
Diabetes x x x
LDL-kolesterol x

För mer information, kontakta gärna:

Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.
 

Om beräkningarna av antalet drabbade

Hjärt-Lungfondens beräkningar för antalet personer som lever med förhöjda blodtrycksnivåer i Sverige baseras på data från Folkhälsorapporten och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU samt expertutlåtanden.
 

Om studien

Studiens namn och länk: Impact of risk factors for major cardiovascular diseases: a comparison of life-time observational and Mendelian randomisation findings

Publicering: Open Heart, 13 september 2021

Resultat: Genom att kombinera longitudinella observationsstudier med genetiska data visar en studie ledd från Uppsala universitet att en specifik kardiovaskulär riskfaktors påverkan på sjukdomsutvecklingen varierar mellan olika typer av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna såg ett orsakssamband mellan ett högt systoliskt blodtryck och samtliga fyra studerade hjärt-kärlsjukdomar – hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förmaksflimmer. Slutsats: Att högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn.

Fakta högt blodtryck 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Högt blodtryck (hypertoni): Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Behandling: Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Symtom: Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.
 

Drabbade i siffror: Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har drygt var femte person högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.
 

Forskningsframgångar: Läkemedel som sänker blodtrycket, från 1960-talet då betablockerare introducerades fram till idag då exempelvis så kallade ACE- och ARB-läkemedel som påverkar reninangiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) används i hög grad. De RAAS-påverkande läkemedlen introducerades under 1980- och 1990-talen och tillhör idag förstahandsvalen tillsammans med tiaziddiuretika och kalciumantagonister. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket utan väldefinierade blodtrycksmål, men senare forskning visar att detta behövs. Det systoliska trycket bör normalt sänkas till en nivå under 140, ibland hos yngre under 130 mmHg, men inte under 120 mmHg.

Forskningens utmaningar: En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten. Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Anna AderlundPress- och PR-ansvariganna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Jönköping Energi fördjupar samarbetet med Bixia – blir ny aktör på balansmarknaden

Published

on

By

Jönköping Energi har med hjälp av elhandelsbolaget Bixia tagit en aktiv roll på Svenska kraftnäts balansmarknad. Jönköpingsbolaget maximerar nyttan av sina produktionsresurser samtidigt som de bidrar till energiomställningen i samhället tillsammans med Bixia.

Jönköping Energi levererar värme, kyla och stadsnät till 57 000 kunder. Det kommunägda energibolaget har en samhällsviktig funktion och vinsten går tillbaka till de som bor i Jönköping. Bolaget arbetar för ett hållbart samhälle, att driva regionens utveckling och utveckla nya smarta lösningar för framtiden. Att bli aktiva på balansmarknaden är en viktig del av detta arbete.

Bixia är Jönköping Energis elhandelspartner sedan 2022 och hanterar balansansvaret för Jönköping Energis totala elproduktion och slutkundsaffär. Nu fördjupar bolagen samarbetet och tillsammans med Bixia tar Jönköping Energi ännu ett steg på hållbarhetsstegen genom att bli aktiva på balansmarknaden. 

– Vi sätter högt värde på att vara ett framåtlutat energibolag och vill tillgängliggöra Jönköpings resurser optimalt.​ Bixia har tagit en aktiv position på stödtjänstmarknaden och vi ser fram emot att tillsammans kunna bidra till mer stabilitet i elsystemet och därigenom till den gröna omställningen, säger Carl Dohlsäter, Enhetschef Energihandel på Jönköping Energi.

Bixia, ett av de elbolagen i Sverige som köper in störst andel förnybar och lokalproducerad el, har tagit sedan några år tillbaka tagit en aktiv position på balansmarknaden. Elhandelsbolaget är balansansvariga gentemot Svenska kraftnät sedan 1999 och ansvarar för Jönköping Energis budgivning och prissättning av tillgänglig kapacitet samt hanterar kommunikationen med Svenska kraftnät. 

– Jönköping Energi är en innovativ och spännande samarbetspartner som delar vår ambition om mer förnybart i elsystemet. Vi är glada att hjälpa dem maximera nyttan av sina produktionsresurser och bidra till energiomställning genom att vara aktiva på stödtjänstmarknaden, säger Eric Constantien, Försäljningsansvarig på Bixia.

Behovet av en marknad för att stabilisera elsystemet har vuxit fram i takt med att mer förnybar och väderberoende el har kommit in i systemet. För att vara i balans behöver energisystemet ha en frekvens på 50 Hz– varken mer eller mindre.

Som aktiva på balansmarknaden kan Jönköpings Energi med hjälp av sina befintliga resurser, vattenkraft, vindkraft och kraftvärmepanna, anpassa sin produktion och vid behov stötta frekvensen i det svenska elsystemet. Jönköping energi utnyttjar därmed sina produktionsresurser maximalt, bidrar till den gröna omställningen och får nya intäktsströmmar på befintliga resurser. 

För mer information kontakta:
Presskontakt Bixia, 013-20 91 40
Eric Constantien, Försäljningsansvarig Stora Företag och Producenter, eric.constantien@bixia.se
Carl Dohlsäter, Enhetschef Energihandel, Jönköping Energi, carl.dohlsater@jonkopingenergi.se

Bixia arbetar aktivt för att öka andelen lokalproducerad el och är idag ett av de elbolag som köper in störst andel lokalproducerad el i Sverige. Företaget utvecklar hållbara energitjänster anpassade efter framtidens elmarknad och omsatte 7,1 mdkr under år 2022.
Läs mer på www.bixia.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Svenskarnas förtroende för både regeringens och oppositionens hållbarhetsarbete är lågt

Published

on

By

En undersökning visar att endast en minoritet av svenska medborgarna anser att regeringen och oppositionen tar tillräckligt ansvar för hållbar utveckling.

En undersökning från SB Insight kastar ljus över svenskarnas syn på regeringens och oppositionens engagemang i hållbarhetsfrågor. Resultaten visar att endast 29% av de tillfrågade anser att regeringen tar ett tillräckligt stort ansvar för hållbar utveckling. För oppositionen är siffran ännu lägre, där bara 25% av svenskarna ser deras insatser som tillräckliga.

“Dessa siffror indikerar en tydlig besvikelse bland medborgarna när det gäller politiska ledarnas insatser för miljön och hållbar utveckling,” förklarar Erik Elvingsson Hedén, vd på SB Insight. “Det är en stark indikation på att både regeringen och oppositionen behöver förbättra sin politik och kommunikation kring dessa kritiska frågor. Med tanke på att EU-valet närmar sig den 9 juni, är detta särskilt relevant eftersom det kan påverka hur väljarna ser på partiernas förmåga att hantera dessa frågor på en europeisk nivå.”

Denna brist på förtroende kan ha djupgående effekter på det politiska landskapet, särskilt inför kommande val där hållbarhetsfrågor är alltmer framträdande. Det understryker även behovet av konkreta åtgärder och tydligare ledarskap inom området hållbar utveckling.

“Svaga siffror för både regeringen och oppositionen visar att det finns ett betydande utrymme för politiska aktörer att ompositionera sig och verkligen visa att de kan leda Sverige mot en mer hållbar framtid,” tillägger Elvingsson Hedén.

SB Insights studie Sustainable Brand Index är Europas största oberoende varumärkesstudie om hållbarhet. Studien har genomförts årligen sedan 2011. I 2024 års studie har ett riksrepresentativt urval av 29 000 svenskar i åldern 16–75 år intervjuats under perioden december 2023 – februari 2024. Respondenterna hämtades från Norstats panel.

Erik Elvingsson Hedén
CEO, SB Insight
erik.heden@sb-insight.com
+46 70 865 13 97

SB Insight är en insiktsbyrå och grundare av Sustainable Brand Index. som förser företag och varumärken med beslutsunderlag kring hur hållbarhet påverkar varumärken, kommunikation och affärsutveckling.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Swedavias trafikstatistik för april 2024

Published

on

By

Under april valde drygt 2,6 miljoner resenärer att resa via Swedavias tio flygplatser. Det är en ökning med knappt 1,5 procent jämfört med april föregående år. Utvecklingen är fortsatt driven av en ökad efterfrågan på utrikesresor primärt från Stockholm Arlanda Airport. Flygbolagen fortsätter att stärka den svenska tillgängligheten på Swedavias flygplatser. I årets sommartrafikprogram har hittills sammanlagt 25 nya flyglinjer lanseras, varav 10 helt nya destinationer. Därtill har flygbolagen stärkt charterutbudet inför sommarsäsongen på fyra av Swedavias flygplatser, Malmö Airport, Luleå Airport, Umeå Airport och Östersund Airport.

Efterfrågan på utrikesresor vid våra flygplatser fortsätter att öka samtidigt som destinationsutbudet stärkts i samband med sommartrafikprogrammet. Samtidigt håller den svagare utvecklingen av inrikesresandet i sig, även om det finns regionala skillnader. Vi förväntar oss totalt sett ett fortsatt ökat resande under sommarsäsongen, säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef.

Så här långt har 25 nya flyglinjer lanserats inför sommarsäsongen 2024 – med ett tiotal helt nya destinationer. Charterutbudet har även utvecklats inför sommarsäsongen vid Malmö Airport, Åre Östersund, Umeå Airport och Luleå Airport.

Nya flyglinjer – maj:
Stockholm Arlanda – Hannover med Eurowings
Stockholm Arlanda – Bari med Norwegian
Stockholm Arlanda – Zagreb med Croatian Airlines
Göteborg Landvetter – London (LGW) med Norwegian
Göteborg Landvetter – Nice med Norwegian

Göteborg Landvetter – Dubrovnik med Norwegian

Under april reste drygt 2,6 miljoner resenärer via Swedavias tio flygplatser, vilket är drygt 1 procent högre jämfört med april 2023. Utrikesresandet ökade med 4 procent till nära 2 miljoner resenärer medan inrikesresandet minskade med 5 procent till nära 660 000 resenärer.
Resandet totalt sett vid Swedavias flygplatser under april månad är 82 procent av prepandeminivåerna, 2019.

Stockholm Arlanda Airport hade drygt 1,8 miljoner resenärer under april, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med fjolårets april. Utrikesresandet ökade med 8 procent till nära 1,6 miljoner resenärer medan inrikesresandet minskade med 8 procent till drygt 275 000 resenärer. Resenärsnivåerna på Stockholm Arlanda i april ligger totalt sett på 91 procent av prepandeminiverna, 2019.

Göteborg Landvetter Airport hade sammanlagt nära 429 000 resenärer under april, vilket är i nivå med fjolårets resande i april. Utrikesresandet ökade med 2 procent till drygt 381 000 resenärer medan inrikesresandet minskade med 14 procent till drygt 47 000 resenärer. Resenärsnivåerna på Göteborg Landvetter ligger i april på 78 procent av nivåerna före pandemin.  

Övriga Swedavia-flygplatser hade en varierande utveckling under april. Ronneby Airport, följt av Kiruna Airport, är den regionala flygplats som har bäst utveckling både under april jämfört med fjolårets april. Luleå Airport, följt av Kiruna Airport, har i april den bästa utvecklingen jämfört med före pandemin. Malmö Airport, följt av Visby Airport, hade den svagaste utvecklingen i april jämfört med april 2023.

April månads trafikutveckling – antal resenärer:

Mer utförlig information om Swedavias trafiksiffror och statistik finns tillgänglig på Swedavias hemsida: Statistik | Om Swedavia.                      

Tips till resenärer inför flygresan: Vanliga frågor och svar | Stockholm Arlanda Airport (swedavia.se).   

För mer information, kontakta Swedavias presstjänst på telefon 010-109 01 00 eller press@swedavia.se.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.