Brist på teknisk kompetens bromsar omställning till automatiserad fordonsindustri

| 12 maj, 2022 | 0 kommentarer

Behovet av att använda robotsystem och intelligent teknik växer inom fordonsindustrin. Men det krävs ytterligare teknikutveckling och ökad teknisk kompetens för att omställningen till en mer automatiserad produktion ska kunna genomföras. Det visar en studie på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.     

Robotar och olika typer av intelligent teknik används alltmer inom fordonsindustrin som ett sätt att förbättra produktionen, minska lönekostnaderna och utveckla verksamheten. I studien har 26 chefer och forskare inom fordonsindustrin intervjuats om vad som påverkar möjligheterna att använda robotsystem i produktionen fullt ut.

Även om tillverkning av till exempel karosser redan idag är automatiserad i mycket hög utsträckning, görs stora delar av slutmonteringen fortfarande nästan helt manuellt. Här är variationen av produkter stor och många moment kräver hög precision och fingerfärdighet, vilket innebär många utmaningar för automatisering.

− Att automatisera slutmonteringen påverkar hela verksamheten. Det krävs förändringar i hur produkten designas och förbereds i olika led, och det finns genomgående en osäkerhet kring vilka de långsiktiga konsekvenserna i organisationen kommer att bli, säger Simon Larsson, forskare och socialantropolog på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Effektiv omställning kräver teknikutveckling
De intervjuade uppger genomgående att det krävs teknikutveckling och ökad teknisk kompetens inom automation för att omställningen ska kunna ske på ett effektivt sätt. De efterfrågar också mer forskning med fokus på att utveckla den senaste tekniken, för att på så sätt främja konkurrenskraftiga industrier.

Studien identifierar också avgörande skillnader mellan större, mer traditionella fordonstillverkare, och nya uppstickare.

− De stora fordonstillverkarna har oerhört stora produktioner och många avdelningar, vilket kan göra det svårt att ta ett samlat grepp för hela organisationen för den här typen av övergripande förändringsarbete. Där kan mindre företag ha en fördel när det handlar om omställning till automatisering, säger Simon Larsson.

Bland de som medverkade i studien, var mellanchefer mest negativa. Det beror huvudsakligen på att de ser större risker med att introducera oprövade tekniker, eftersom det är deras ansvar att produktionen flyter på utan avbrott.

Ny teknik används på ett traditionellt sätt
När det handlar om så kallade kollaborativa robotar, alltså robotar som arbetar tillsammans med människor, samt självgående robotar som genomför olika transportuppdrag, finns det i dag begränsningar. Undersökningen visar att den typen av teknik i nuläget främst används på ett sätt som efterliknar traditionell automation.

Det innebär att robotarna huvudsakligen utför enklare uppgifter som styrs av den individuella robotens kontrollsystem. Något som gör att de saknar flexibilitet, enligt Kristofer Bengtson, forskare i elektroteknik på Chalmers tekniska högskola.

− Det behövs nya typer av intelligent styrning som är mer effektiv och som kan klara oförutsedda händelser, interagera med både människor och andra robotar och utföra mer komplexa operationer. Sådan flexibilitet kan endast uppnås med ett AI-drivet kontrollsystem samt avancerade sensorer, säger han.

Titel: Enabling human-robot collaboration and intelligent automation in the automotive industry: A study of stakeholder perspectives. Göteborg: Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. GRI report 2022:1

Kontakt:
Simon Larsson. Socialantropolog och forskare på Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
telefon: 0766-183113, e-post: [email protected]

Kristofer Bengtsson, docent i elektroteknik på Chalmers tekniska högskola,
telefon: 0768-979561, e-post: [email protected] 

Agnes Faxén, kommunikatör Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
telefon: 076 – 6182008, e-post: [email protected]

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är ”triple crown”-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. gu.se/handelshogskolan 

Taggar:

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.