Marknadsnyheter

Ny studie: Så kan jordbrukets kolinlagring bli bättre

Published

2 år ago

9 juni, 2022

Tanalys

Att öka kolinlagringen inom jordbruket är avgörande för att nå klimatmålen. I en ny studie – baserad på bönders och livsmedelsaktörers framtidsvisioner – listas åtgärder som ska bidra till detta. Men studien visar också att visionerna och arbetet med ett hållbart och klimatsmart jordbruk krockar med krångliga EU-regler och svårigheter att mäta den direkta klimatnyttan.

De senaste åren har allt fler lantbrukare fått upp ögonen för kolinlagring som ett sätt att minska sina klimatavtryck. Forskning visar att det finns stora möjligheter att ställa om till ett jordbruk som främjar såväl kolinlagring som biologisk mångfald, jordhälsa, och lönsamhet. Men för att möjliggöra detta krävs mer flexibla regelverk, samt kostnadseffektiva mätmetoder som innefattar sociala, ekonomiska och miljömässiga mål.
–Dagens jordbrukspolitik och EU-lagar har fokus på kvantitet, och att odla stora mängder spannmål, säger Emma Johansson, forskare vid Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling (LUCSUS). Problemet är att denna form av jordbruk inte bidrar till att kol lagras i marken, tvärtom utarmar den jordarna.

En annan utmaning, enligt Emma Johansson, och forskarkollegorna Sara Brogaard och Lova Brodin, är att det idag saknas kostnadseffektiva metoder för att mäta kolinlagring med tillräcklig precision, speciellt för kolinlagring under marken. Det gör det svårt för företag som vill investera i kolinlagring att kunna mäta och redovisa hur mycket kolinlagring de har bidragit till.
– Allt är inte mätbart i exakta siffor. Därför måste vi skapa förståelse hos de företag som vill investera i kolinlagring för att det även finns andra mer svårmätbara värden, såsom levande ekosystem, ökad biologisk mångfald, levande jordar, och inte minst bättre hälsa och ekonomi för lantbrukarna.

Om företagen enbart fokuserar på direkt klimatnytta och tydligt mätbara åtgärder för kolinlagring finns en risk för att andra viktiga åtgärder – som i ett längre perspektiv också bidrar till både klimatnytta och ett hållbart jordbruk – kommer i skymundan.
– Det är viktigt att skapa en mer holistisk vision av hur ett hållbart jordbruk ser ut och inte bara fokusera på kolet. Det kräver att vi är öppna för andra sätt att värdera kolinlagring, men också för att ändra politiken och lagstiftningen, säger Emma Johansson.

Studien visar vidare att lantbrukarnas visioner handlar förvånansvärt lite om kolinlagring i sig, utan om att skapa levande ekosystem och ett cirkulärt jordbruk, utifrån exempelvis agroekologiska principer, som på sikt bidrar till ökad kolinlagring.

Vad vi konsumerar spelar roll

Forskarna framhåller även konsumenternas roll och makt att påverka jordbruket och livsmedelsindustrin i en hållbar riktning.
– Vi som konsumenter behöver bli mer medvetna om hur det vi äter påverkar vad bönderna odlar och hur utbudet i våra mataffärer ser ut. Även mataffärer, grossister och restauranger har stor möjlighet att påverka vad vi konsumerar. De kan göra det lättare för lantbrukarna att ställa om genom att skapa långvariga relationer och främja hållbara dieter som stöttar ett kolinlagrande jordbruk, säger Emma Johansson.

Om studien:

Studien Envisioning sustainable carbon sequestration in Swedish farmland är publicerad i Environmental science and Policy.
Författare: Emma Johansson, Sara Brogaard (Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS) och Lova Brodin (MiljöMatematik Malmö AB)

Forskarna har undersökt framtidsvisioner för ett svenskt hållbart jordbruk, med fokus på ökad kolinlagring. Hur det kan tänkas se ut och fungera, och vad som krävs av olika aktörer inom livsmedelsindustrin, liksom av samhället och politiken för att nå dit. Studien är baserad på workshops med svenska lantbrukare, jordbruksrådgivare och livsmedelsproducenter i samarbete med organisationen Svensk Kolinlagring.

Kontakt forskaren Emma Johansson

Emma Johansson nås främst via mail eller Whatsapp då hon befinner sig utomlands.

Telefon: +46 703327393 Epost: emma.johansson@LUCSUS.lu.se

Emma Johansson är forskare vid Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling, LUCSUS. Läs mer om Emma Johanssons forskning i Lunds universitets forskningsportal: https://portal.research.lu.se/sv/persons/emma-johansson

Samarbetspartners:

Svensk kolinlagring

Organisationen Svensk kolinlagring arbetar för att vi ska binda kol från atmosfären i marken och i träd i jordbruksmark i Sverige. Svensk kolinlagring kopplar ihop aktörer för att möjliggöra ökad kolinlagring på svenska gårdar. Svensk Kolinlagring drivs och ägs idag av MiljöMatematik i samarbete med Albaeco.

https://kolinlagring.se/

MiljöMatematik Malmö AB

MiljöMatematik är ett idéburet, icke-vinstdrivande företag med fokus på hållbara matsystem.

Albaeco

Albaeco är en ideell organisation med expertis inom hållbar utveckling och forskningskommunikation med spetskompetens inom social-ekologiska system, resiliens och transformation.

Vad är kolinlagring?
Kolinlagring innebär att minska mängden koldioxid i atmosfären genom att binda in den antingen i marken, i växtlighet eller på mekaniskt/mineraliskt vis. Att minska koldioxidhalterna i atmosfären via inbindning av kol i mark efterfrågas av både IPCC och den svenska Klimatpolitiska vägvalsutredningen.

Marknadsnyheter

Paulina Brandberg besöker Sundsvall

Published

4 timmar ago

26 maj, 2024

Tanalys

Den 27-28 maj besöker jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg Sundsvall. Ministern kommer bland annat att besöka stödcentrum för våldsutsatta vuxna samt träffa länsstyrelsen och Mittuniversitetet.

Paulina Brandberg kommer även att delta på en lunch som arrangeras av regionens IT-kluster på temat tech och jämställdhet.

Hon kommer också att träffa länsstyrelsen och Mittuniversitetet och bland annat få information om regionens nya jämställdhetsstrategi, jämställdhet i förskolan samt en presentation av enkätstudien Ungas psykiska hälsa utifrån utsatthet för våld och trakasserier. Statsrådet kommer även att ta del av Forum jämställdhets forskningsprojekt om kvinnor i mansdominerade sektorer.

I samband med besöket är Paulina Brandberg tillgänglig för media. Vid intresse, kontakta pressassistent Emelie Franzén.

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
076-771 09 51
emelie.franzen@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

Årsredovisning för Cline Scientific AB (publ), 556867-8238, för period 1 januari – 31 december 2023

Published

10 timmar ago

26 maj, 2024

Tanalys

Cline Scientific AB (publ) (”Cline” eller ”Bolaget”) avger årsredovisning för 2023.

Rapporten publiceras på www.clinescientific.com/financial-reports

Bolaget är noterat på Nasdaq First North Growth Market. Redeye AB är Cline Scientifics Certified Adviser. Informationen lämnades för offentliggörande via kontaktpersonen som anges ovan, klockan 09:15 CEST den 26 maj 2024.

För mer information, vänligen kontakta:
Patrik Sundh, VD
E-post: patrik.sundh@clinescientific.com
Telefon: 0703-585 088

Cline Scientific AB (publ)
Pepparedsleden 1
AstraZeneca BioVentureHub E-post: info@clinescientific.com
431 53 MÖLNDAL Hemsida: www.clinescientific.com

Kort om Cline Scientific
Cline Scientific utvecklar avancerade cancerdiagnostik och stamcellsterapier. Clines unika, patenterade ytnanoteknologi erbjuder nya lösningar på kritiska utmaningar för cellbaserade produkter och processer inom Life Science. Cline driver två projekt in i klinisk fas, StemCART – en stamcellsterapi för broskreparation, och CellRACE – en cancerdiagnostisk produkt för att förutsäga metastasering.

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

1 dag ago

25 maj, 2024

Tanalys

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi. Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden.

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket.

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter, men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet.

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre.

Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter.

Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn.

För mer information och kommentarer:

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar: